Varje dag så är det någon i världen som råkar illa ut på något vis. Krig och konflikter pågår. Trafikolyckor sker och människor får svåra sjukdomsbesked. Hur svårt det än är, och hur mycket pengar man än har så finns det inget i världen som jag hjälpa dig ur denna situation. Varje dag kan man se flera dödsannonser i våra tidningar, vuxna och barn. Sjukdomar, olyckor, självmord. Jag undrar ibland varför detta sker. Finns det någon som helt rättvisa? Nej. Jag önskar jag kunde hjälpa till på något sätt, att lösa denna gåta. Säkert är ni många med mig som känner samma sak. Det liksom tillhör sunt förnuft och ett stort hjärta. Att plugga till sjuksköterska och jobba inom vården är bland det roligaste jag vet. Dock finns de delar som man bara skulle vilja hoppa över och slippa ta del av. Det är just sådana här tillfällen. Svåra besked, död och familjer som splittras. Det är tungt att se och vissa saker som man har hört och sett glömmer man aldrig. Aldrig. Men även fast det är jobbigt så väljer man ändå det positiva framför det negativa och fortsätter att jobba. Någonstans så känns det som en tröst att kunna hjälpa andra och ge dem en fin dag med massor av glädje och styrka. Varför är vi rädd för att möta sjuka och hjälplösa? Alla kan vi hamna där. Och visst vill vi då att någon ger oss en hjälpande hand eller en varm kram? Alla är värda detta. Ingen ska behöva känna sig ensam eller bortglömd, skämmas eller gömma sig. Det är en del av livet och verkligheten. Vare sig vi vill det eller inte. Det vi kan göra är att ge en kram till dem som behöver och bara finnas där. Det betyder mest. En fin kille som min syster och jag känner har blivit sjuk i leukemi. 17 år. Han har startat en insamling för barncancerfonden. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Besök hans blogg, http://jontheericsson.blogg.se/. Visa att du bryr dig, så som du skulle vilja att andra brydde sig om dig.